Bellofiorire

Ni vet att jag aldrig kan bestämma mig för vad jag vill göra med mitt liv. Ni vet nog också att detta har lett till att jag jobbar med något jag avskyr (eller just nu är det mest arbetskamraterna jag avskyr, jobbet blir ju vad man gör det till) och har ångest mest hela tiden. Därför kan jag nu glädja alla med att jag nu har bestämt mig för vad jag ska göra av livet, och allt detta tack vare Erik som är så sjukt vettig och stöttande.

Så det jag har bestämt mig för är att jag ska sluta mitt helvetiska jobb till jul någongång, jag har inte bestämt mig för om jag ska sluta innan jag åker till Dubai eller efter. Beror lite på lite andra saker. Sen ska jag börja plugga till våren. Om jag kommer in på sjukgymnastprogrammet så är det det som gäller, annars ska jag plugga engelska. Varför det blir just engelska? Jo, för sen till nästa höst så ska jag söka till Jönköpings högskola och internationella civilekenomprogrammet. Men det är inte säkert att jag flyttar just dit, allt beror på handbollen (som just nu är prio ett i mitt liv, jag har upptäckt hur jäkla kul det är med handboll igen). Jag har tre andra alternativ också, Borås, Örebro och Luleå (i sagda ordning). Anledningen till att det är just dessa orter som är aktuella är helt enkelt för att det bara är dit mina betyg räcker, samtidigt som alla tre har handboll eller närhet till handboll.

Så, nu vet ni vad jag ska göra! För jag har bestämt mig för att det ska bli så här. Och denna gång ska jag inte ändra mig.

Jag lovade ju bilder på mina nya lovely skor, så här får ni. Bästa skorna ever.

Min kropp sa ifrån idag igen. Det har aldrig tidigare hänt att kroppen gjort det två gånger under så kort tid tidigare, och det gör mig orolig. Idag var jag nära på att svimma, var tvungen att sätta mig ner på golvet som ett mongo två gånger för att klara av att jobba klart. Och benhinnorna strejkar som vanligt, och det är ju inte det bästa när man springer i trappor och står på betonggolv hela dagarna. Så eventuellt blir jag hemma resten av veckan istället för att förhoppningsvis bli bättre i benen. Vi hoppas på det iaf. Dock är jag inte den enda som har fått ont på jobbet, vi är tre med benhinneinflammation och två med knäskador. Det känns tryggt.

Så imorgon ska jag troligtvis klippa mig (det måste göras), köpa nya skor (köpte ett par igår som var assköna så jag ska köpa ett par till i en annan färg, kommer bilder), och sen träffa Lindadarling som fyller år och fika. Sen åker vi ut till Lidingö, ska ju spela match mot henne och mitt gamla lag. Kommer kännas konstigt! Men vi kommer vinna, det känner jag på mig. Trots att vi bara har junisar och oldisar, nästan inga "vanliga" ;)

Helgen 4-6 september var ju så fint planerad, Håkan på fredag och sen Borlänge och handboll under helgen. Men det sprack idag, då tränaren sa åt oss att avboka alla planer eftersom vi ska "göra saker" den helgen. Vad det är är det ingen som vet, men det är tydligen obligatoriskt. Så nu blir det ingen Håkan (jävla skit!) och inget Borlänge (kanske inte så stor förlust), utan istället ska jag göra något annat. Vad det nu är.

Och så längtar jag till december, sjukt mycket! Först kommer Patrik, Marcus och Rickard hit, och sen sticker jag och Blom till Dubai! Och så kanske jag slutar jobba då också, allt beror på vilket besked jag får i veckan.. På ett sätt hoppas jag på det ena, men även på det andra. Delade känslor om detta. Hur som, december tack! Eller först oktober, så vi får börja lira handboll på riktigt :D

Fan vad dåliga vi var idag, skoja inte. Pinsamt till och från! Men jag väljer att strunta i det och fokusera på det positiva, det gick bra för mig iaf! Så här bra till och med:


Wehey! Jaja, nu är det åter till vardagen, jobb imorgon och sen träning. Match på tisdag (men jag slipper nog spela den) och sen match mot gamla laget på torsdag. Tagga för den!

Jag hatar allt om dig. Jag hatar att du är så vacker, jag hatar att du är så omtänksam, jag hatar att du har min humor, jag hatar att du är du. Och du vet att jag hatar det eftersom allt detta gör att jag älskar dig.

Det gör ont när du inte är här, men jag vet att jag måste klara mig utan dig. Trots att jag ibland håller på att gå sönder.

Okej, jag erkänner, det är kul med handboll. Men det visste ni väl redan? Men nu är det så jävla skönt, för jag har ingen ångest kvar över att jag skulle valt fel lag eller att jag skulle misslyckas. Fy fan vad bra det känns! Och idag, vi slog Skånela, så jävla skönt! Skånela lirade i eliten förra säsongen för er som inte vet. Och trots att tränarn fick rött kort och vi fick spela en man mindre i fyra minuter tog vi tag i allt och vann. Och jag fick en sån där bra match som man bara önskar sig i första hemmamatchen. This is what I like! Nu tycker jag om handboll igen, nu förstår jag varför jag plågar mig själv så sjukt mycket. Det här är min passion.

Imorgon är det matcher igen, mot Arbrå och Irsta. Fan vad vi ska äga!

Det händer ibland att kroppen säger ifrån, att den inte vill vara med och leka längre. Igår var en sådan dag, helt plötsligt på jobbet fick jag huvudvärk, började frysa, såg suddigt och kände mig svimfärdig. Och jag kände att det helt klart beror på att jag inte sover ordentligt, inte äter ordentligt och oroar för mycket. Men jag gjorde som vanligt, jag vägrade lyssna på kroppen och fortsatte jobba. Kanske inte det bästa, men jag hade inte så mycket mer val.
Lite panik fick jag av detta, ska jag ha det så här hela tiden? Därför bestämde jag mig för att jag senast till våren ska sluta detta jobb, och börja plugga om jag inte får något nytt jobb. Så jag hade i princip redan bestämt mig för plugg, när ett telefonsamtal ändrade allt. Nu kanske (förhoppningsvis) jag inte behöver börja plugga till våren. Håll alla tummar för mig nu!

Men sova ska jag göra, och det är tidigt. Typ vid åtta redan, så jag inte svimmar av på jobbet imorgon.

What happens on Gotland stays on Gotland. Så ni vet. Men det kommer en film på facebook snart, fast jag vet egentligen inte om ni som inte varit med förstår. Sjukt kul iaf. Och en positiv sak med helgen är att all min handbollsångest släppt, jag vet att jag är rätt. Så jävla rätt. Skönare människor får man leta efter.

Jag vill hem. Alla här vill hem. Gotland är bara skit, hur man än ser på det. Det enda som skulle kunna klassas som lite bra är träningspassen, de jag inte sett fram emot. Då kan ni gissa hur vi har det va?
Det började med en promenad från båten till skolan vi bor på, den promenaden skulle vara 800 meter men var snarare 2 km uppför en lång jävla backe. Sen blev det kaos eftersom ingen visste vart vi skulle bo, det slutade med att vi fick bo högst upp längst bort, självklart. Med en massa småungar som bor i korridoren utanför, eftersom de inte fick plats i sitt klassrum.
Maten var skit, inplastat i en låda fick vi två fiskpinnar, lite potatis och en typ spenatsoppa. Nej tack sa jag. Middagen på kvällen såg jag frem emot, men det visade sig att "det är slut", "det är slut", "vi tar inte kort", "vi stänger nu", så det blev lite jobbigt det också. Fick i mig rätt bra mat ändå tillslut, så jag klarade mig.
Natten var nog den värsta någonsin, iskallt, luftmadrass, dålig kudde, you name it! Jag har så ont överallt i kroppen så jag skulle kunna börja gråta. Och frullen imorse, då var mackorna slut, pålägget slut så vi fick äta fil och flingor.

Jag vill hem! Nu, gärna.

Jag kom på en sak från helgen som ni nog gärna vill veta. Ungjävlar är lika jobbiga oavsett om de är i Stockholm eller nån annanstans i landet. Helvetes snorungar som höll oss vakna i lördagskväll, de gick inte och la sig förrän vid midnatt! Skitungar.

Och sen hoppas jag på att det gick bra idag, det kändes bra iaf.Men jag får inte reda på det förrän nästa vecka, och det är lite surt.. Men vi hoppas!

Denna helg har varit jobbig! Både psykiskt och fysiskt, och nu är jag helt slut. Synd att jag har en del att göra imorgon också (jag vill inte!).
Men för att sammanfatta denna helg på ett kort sätt:
- Handbollsmässigt såg det stundtals riktigt bra ut
- Handbollsmässigt såg det stundtals riktigt dåligt ut
- GPSer suger
- Jag kommer inte bli fattig pga handbollen i år iaf
- Till och från har jag skrattat så tårarna sprutat
- Vattenvolley (alltså volleyboll i en pool) är inte min grej
- Min jävla handbollsångest vill inte ge sig
- Mina benhinnor är bara skit
- Vi har en hög målsättning som jag tror vi kan nå i år
- Hotellsängarna i Vrigstad är sjukt osköna

Sen kommer jag säkert komma på en hel del till, men just nu är det blankt i huvudet. Och veckan är fullspäckad, jobb, handboll, handboll! Eller okej, torsdag-söndag är det bara fys. I'm gonna die.

När man måste göra något, varför gör man alltid allt annat då? Som nu så borde jag packa, fixa håret och så, men istället sitter jag här. Läser i kapp några bloggar och mejlar lite. Varför jag inte packade igår när jag hade all tid i världen vet jag inte, men det är väl sån jag är. Sista minuten lixom.

Dagens dom då (jag vet att ni så gärna vill veta). Det var det jag trodde det kunde vara, nämligen kraftig benhinneinflammation "på båda sidor". Ni vet, både framtill på smalbenet och på insidan. Och på båda benen. Vilket betyder vila två veckor, massa antiinflammatoriskt och sånt där kul. Ska bara spela handboll först, sen kan jag vila.

Men nu ska jag ta tag i packandet, sen sticker jag till Sävsjö. Bye loosers.

Ojoj, nästan ingen träningsvärk alls idag. Jag kanske inte är så otränad som jag trodde? De andra i laget gnällde på rätt bra, och var lite arga på mig fär att jag inte kände nåt. Bra där jag. Sen var dagens träning långt ifrån lika jobbig som igår, trots att tränaren tyckte att vi skulle ha målvaktsträning. Men det var bara lite jobbigt (men som sagt, allt som leder till något bra kan jag stå ut med..). Imorgon sticker vi iaf till Sävsjö och lirar handboll, kommer bli så gött! Men en fråga bara, vem kom på den oehört dumma idén att vi ska träna i blå tröjor? Fattar ni svettfläckarna? Det är inte schyrre!

Imorgon får jag förhoppningsvis också ett telefonsamtal och en hint om en eventuell framtid. Vill inte säga för mycket eftersom det då har en förmåga att gå i stöpet, men jag kan säga att om det blir som jag vill kommer den närmaste framtiden inte bli ett helt helvete iaf, och det skulle vara så underbart.