Som jag längtat
Äntligen äntligen äntligen är denna vecka här, veckan då man bara jobbar två dagar och är ledig fem. Det finns inte ord för hur mycket jag längtat! Inte för att det är jul, jag hatar julen (som ni säkert vet), men ledighet behövs. Och så är det snart ett nytt år, då jag ska börja mitt nya liv på ett eller annat sätt, och allt ska bli bra. Nu har jag bestämt mig på allvar, jag ska inte göra mer dumma grejer nu.
Och förra årets nyårslöfte: "Bli lycklig", föll inte in i år. Ett tag såg det ljust ut, sedan rasade allt och nu är jag ganska långt nere. Men nu ska jag långsamt kämpa mig uppåt och nästa år ska bli bra, om jag inte blir lycklig så ska jag iaf komma en bra bit på väg. Det är jag skyldig mig själv.
Nu ska jag sova, något jag borde gjort för en timme sedan. Men trots att jag är snortrött (det är jag mest hela tiden) så kan jag inte sova. Imorgon måste jag fixa en viktig grej, och det gör mig lite nervös. Varför är det så jobbigt att ringa viktiga samtal? När det är så lätt att ringa en kompis och prata om allt och inget..
Och förra årets nyårslöfte: "Bli lycklig", föll inte in i år. Ett tag såg det ljust ut, sedan rasade allt och nu är jag ganska långt nere. Men nu ska jag långsamt kämpa mig uppåt och nästa år ska bli bra, om jag inte blir lycklig så ska jag iaf komma en bra bit på väg. Det är jag skyldig mig själv.
Nu ska jag sova, något jag borde gjort för en timme sedan. Men trots att jag är snortrött (det är jag mest hela tiden) så kan jag inte sova. Imorgon måste jag fixa en viktig grej, och det gör mig lite nervös. Varför är det så jobbigt att ringa viktiga samtal? När det är så lätt att ringa en kompis och prata om allt och inget..
Kommentarer
Trackback