Bellofiorire

Håll i er nu, jag ska berätta en roligt bra sak. Jag har nu klarat mig utan godis, läsk, sötsaker osv i en vecka! Idag när chefen bjussade på semlor sa jag "tack, men nej tack", hur starkt är inte det? Jag som tycker om semlor.. Eller iaf grädden och bullen, men inte mandelmassan. Hur som så är jag riktigt jävla bra som klarat mig så här långt, nu är det bara 8,5 veckor kvar!

Och samtidigt känner jag hur jag slits mellan hopp och förtvivlan inombords, jag vet inte hur jag ska göra med livet. Just nu vill jag bara veta hur allt blir med det där, för då kan jag bestämma mig om det där andra.