Bellofiorire

Jag hade från början tänkt skriva ett jättegnälligt inlägg om hur synd det är om mig. Idag var nämligen vår (jobbets alltså) naprapat på besök på jobbet eftersom vi haft en hel del skador, däribland jag och mina benhinnor. Alla fick jättebra besked, ni vet, "träna så blir det bättre", "gör så här så det blir bättre", "det går över". Tror ni jag fick det eller? I helvete heller. Jag fick ett besked som kan verka lite positivt: Det är inte fel på mina benhinnor, egentligen. Dock fick jag ett väldigt negativt besked: Det är fel på hela mina underben. Vader, benhinnor, fotleder, fötter, till och med tårna! Och enligt naprapaten beror det på att jag troligtvis har Compartment Syndrom (Erik, säger du "vad var det jag sa" så slår jag dig!). Rekommendationen? Operation. Kul liv!

Men nu vill jag inte vara så negativ, eftersom jag precis fick det bästa beskedet jag kunde fått just nu. Jag har fått vikariatet på huvudkontoret! Visserligen bara två månader, men vad gör det? Det är två månader mindre med trappor! 28 september börjar jag, love it.