And she's alive
Ni vet att jag egentligen skulle varit i Thailand med Patrik, Marcus och Rickard nu va? Vet ni hur jävla mycket jag vill vara där när vädret är som det är? Men å andra sidan så får jag spendera julen med världens bästa och hans familj, och det är jäkligt bra det oxå. Så då kan till och med jag stå ut med snön.
Däremot ger ju julen mig som vanligt ångest. Jag har så svårt att köpa bra julklappar, är mest rädd för att göra folk besvikna. Eller som det är, jag är rädd för att göra bästa besviken. De andra bryr jag mig inte om. På fredag får vi se om jag lyckats med en bra julklapp!
Annars då? Jodå, jobbet rullar på (fast jag haft lite ångest över det), snön är bara i vägen och handbollen är nåt jag håller med på för skojs skull. Så som det borde vara alltså. Försöker lära mig laga mat, vilket faktiskt går skapligt, bakar peppisar och lussebullar med hjärtat och bara njuter av livet. Dipparna kommer ibland, kraftigare än vad de varit tidigare, men bästaste verkar inte tycka jag är dum i huvudet. Trots att jag inte vågat förklara för honom varför jag gör som jag gör. Men det kommer det med!
En lustig sak från jobbet, min första mopperunda på över ett år slutade med 7(!) vurpor. På en runda alltså. Lyckat va? Sen dess har jag bara vurpat en gång per runda, vilket beror på att det är alldeles för mycket snö ute. Men sju vurpor på en runda, det är oslagbart.
