Bellofiorire

Jag förstod att min lyckliga bubbla tillslut skulle spricka. Fast den sprack inte riktigt, den fick snarare pyspunka så allt det glada sakta men säkert gled ur kroppen. Igår tog olyckligheten sig in och jag bröt ihop. På jobbet. Utan anledning. Sen var hela dagen förstörd, jag grät säkert fem gånger och sen en fång till imorse.

Nu vet jag att många tror att jag och A brejkat och det är därför jag mår piss, men där har ni fel. A är världens bästa som höll om mig och tröstade mig tills inga tårar fanns kvar, och inte en enda gång verkade han tycka att jag är knäpp. Vilket jag är lite grann. Det fanns nämligen ingen direkt anledning till att bli så otröstligt ledsen som jag blev, utan det var bara brast. Och det är inte helt vanligt, inte ens för mig. Men nu börjar min lyckliga bubbla fyllas igen, får se hur länge den håller denna gång!

Det bästa med denna dag är däremot det faktum att jag delat ut mitt sista SVD-magasin. Förhoppningsvis för alltid. Och även om det suger för företaget att bli av med en så stor kund är vi som faktiskt krigar med tidningarna överlyckliga, vi kommer inte behöva jobba över varenda fredag framöver! Hel fanastiskt. Dock tycker jag synd om premo som ska börja dela ut dom, det är ett rent helvete...

Och imorgon har vi match, igen. Och ja, jag vet fortfarande inte om jag ska fortsätta. Ska spela ett par matcher och bestämma mig sen... Imorgon möter vi iaf GT, laget jag spelde med en sväng förra året. Vi måste vinna, det gäller lixom min heder som handbollsspelare.