Utan dig skulle jag inte andas

Min mage är knas igen, så som den alltid är när jag mår dåligt. Spydde två gånger på jobbet idag, men kände inte för att gå hem så jag jobbade vidare. Vilket inte var det bästa eftersom jag spydde igen sen. Då gick jag hem. Men jobba imorgon? Javisst! Har inte råd att vara sjuk mer.

Och mår dåligt, det gör jag. Denna vecka har jag grinat konstant (vet inte vad det är med mig och gråtande, sen ett tag tillbaka gråter jag minst en gång i veckan), i tisdags grät jag mig själv till sömns. Stackars A, men han är bäst och tar hand om mig fast ingen av oss vet vad som är fel. Men jag tror jag börjar komma det på spåren, och jag tror det kan bli bättre snart. Så länge jag får som jag vill.

Hur som så är det nu bara 46 dagar kvar till Turkiet! Jag längtar groteskt mycket. Bara få sola, bada, äta gott och ta det lugnt, hur bra låter inte det? Ge mig nu!

Ne, nu är det sovdags. Puss på er sötnosar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0