Bellofiorire

Idag har jag blivit fattig (eller fattigare iaf). Betalade räkningar, köpte nya handbollspjucks, och sånt är ju aldrig billigt. Bara handbollen gick på 3000 denna månad, blä! 1800 i medlemsavgift, 300 på licensen och 900 på skorna. Men men, det får man väl stå ut med. Och nu är ni säkert jättenyfikna på vad det blev för skor förstår jag, och inte ska jag hemlighålla det för er. Det blev de nya Pumaskorna, de var precis lika sköna som mina gamla. Men när jag kom hem upptäckte jag hur smutsiga mina gamla egentligen är, det är galet hur de ser ut! Självklart kirrade jag en bild, bara för er skull.



Gissa vilka som är nya och vilka som är gamla!

Trött tröttare tröttast, hej Sverige. Jag borde gå och sova typ nu, och det ska nog göra. Eller inte nu, men snart iaf. Det är lika bra, eftersom jag inte har något vettigt att säga ändå. Vilket E så tragiskt fick uppleva då han ringde för att försöka få med mig ut ikväll. Haha säger jag bara, som om jag skulle orka!

Men nu är det slut på gnäll, kan istället berätta om mina nya planer. Ni vet att jag får för mig saker ibland, och nu har jag kommit på en ny grej. Jag ska börja samla på Ben&Jerry burkar! Sånna där små söta ni vet. Ska testa lite olika smaker och inte bara äta min älskade chocolate fudge brownie (som jag förövrigt åt idag, lovely!). Gosh, en så bra idé jag fick.

Och så vill jag berätta för er som undrar, nej, S är inte min nye hemlige pojkvän. Nej, jag har inte gått och kärat ner mig i nån läskig människa (men tack för omtanken E). S och jag är vänner, och S har lärt mig mycket om livet och fått mig att inse en mycket viktig sak om mig själv. Men som sagt, Tack för att ni bryr er folk, men var inte oroliga, om jag skulle träffa kärleken skulle jag berätta det för er! Men nu ska jag nog vila lite, hörs sötisar.

Intervallöpning stod på schemat idag, två stolpar framlänges och en stolpe baklänges i uppförsbacke. Instruktionen var: "snabbt framåt, långsamt bakåt!", och vem är jag att inte lyssna? Ändå kom följande kommentar: "Mickis, LÅNGSAMT bakåt var det!" Svaret? "Jag springer ju långsamt, men jag har för långa ben för att springa lika långsamt som du!" Det finns alltid något att skylla på ;)

På väg till träningen såg jag även en skylt där det stod "Säljägare i Tyresö?" och så var det en bild på en båt eller något sådant under. Men det tog en stund innan jag kom underfund med var det stod, för jag läste hela tiden "sälj ägare" och undrade vad fan sälj var, det stavas väl sälg? Och varför har dom en båt där? Men sedan slog det mig, "säl jägare"! Skönt att hjärnan hänger med ibland.

Ingen träning idag, helt otroligt. Eller egentligen har vi ju "egen träning", men jag orkar faktiskt inte. Det får räcka med att jag springer i trappor hela dagarna. Sen har jag något fel på armen/axeln/skuldran/ryggen, så det är okej att vila.

Men däremot är jag galet trött mest hela tiden, vilket betyder att jag kommer gå och sova tidigt ikväll. Hoppas jag. Har jag planerat. Vi får väl se hur det funkar.

Just nu sitter jag hemma hos S, är helt ensam här. S är på middag hos några kompisar, jag orkade inte följa med eftersom jag har världens huvudvärk, är sjukt trött och ska upp tidigt imorgon och träna. Därför blev jag kvar här i min ensamhet.
Men när man är själv så här så tänker man en massa, som vanligt. Idag tänker jag en del på barn, främst eftersom jag var på barndop idag (min systerson döptes). Vad har jag kommit fram till? Att jag är tveksam till om jag någon gång vill ha barn. Jag vet inte riktigt varför, jag vet bara att det är den känslan jag har idag. Det beror nog mycket på det stora ansvaret man får över en annan individ, jag som knappt kan ta hand om mig själv, skulle jag kunna ta hand om någon annan? Och "behöva" spendera tid, pengar och kraft på någon annan, jag klarar som sagt knappt av mig själv. Och att få barn bara för att är oxå idiotiskt, jag vet själv hur det är att växa upp som ett oönskat barn och det är inget jag vill ge någon annan.
Men vem vet, en dag kanske jag ändrar mig och vill ha barn. Vem vet.

Vissa stunder i livet är bra. Som denna, jag och M ligger i varsin ände av soffan med varsin laptop i knät och slötittar samtidigt på tv. Jag brukar ha svårt för att göra så här, jag är för rastlös för det, men nu är det riktigt skönt. All energi har lixom tagit slut i kroppen.
Trots att jag gnällt mycket på mitt jobb så funkar det just nu. Det är skönt att inte behöva tänka, allt bara flyter på av sig självt. Men så har vi korta dagar oxå, jag kommer säkert hata det när det blir så att vi jobbar till halv sex. Men då är det tur att vissa är där, som gör dagarna lite lättare.

Imorgon blir det träning igen, trots att jag är grymt osugen på det. Eller inte på handbollen egentligen, det är faktiskt väldigt roligt just nu, men jag känner inte riktigt för att träffa min tränare. Jag orkar helt enkelt inte prata med honom, vilket jag vet att måste göra. Och att vara borta från träningen imorrn skulle vara så olikt mig att flera skulle undra vad som är fel, jag som brukar träna fast jag är sjuk. Så jag måste helt enkelt dit, oavsett om jag vill eller inte.