Jävla helvete
Idag var det alltså dags för den absolut viktigaste matchen på hela året, Tyresö på bortaplan. Extremt viktig för mig i det avseendet att jag spelat i Tyresö i elva år, och Nybodahallen var som mitt andra hem. Och det började bra på uppvärmningen, jag var så jäkla taggad! Sen hände det som inte får hända, det som förstörde allt. Jag trampade på en boll och stukade foten. En riktigt rejäl stukning dessutom (min tränare misstänkte även att det kan vara en liten fraktur där inne någonstans, eftersom det knakade till rätt rejält). However, det stora problemet var att jag var ensam målvakt! Alltså, skadad målvakt+ingen reservmålvakt=katastrof. Därför var jag tvungen att spela, iaf tills vår andramålvakt kom (som blivit blixtinringd när jag gjorde illa mig). En halvlek fick jag spela, och efter det trodde jag nästan att jag skulle dö, det gjorde så ont i foten. Fast jag hade 50% i räddningar under den halvleken, med stukad fot! Förstå hur taggad jag var, förstå hur många räddningar jag skulle gjort med en hel fot. Då skulle vi kanske vunnit.. Crap.
Nu ligger jag iaf i soffan med foten högt, äter Ben&Jerry's och tycker synd om mig själv. Och så tänker jag göra hela helgen, jag har ju inte så mycket mer val.
