Bellofiorire

Äntligen äntligen kom första segern för säsongen (och för i år som jag tänkte säga, men det är svårt att ha vunnit något tidigare eftersom det var första matchen '09)! Härnösand åkte vi på storstryk mot sist, visserligen var domarna värdelösa den matchen men vi var inte heller särskilt bra. Eller vi var bra, men saknade det sista och sen blev det frustrerat när de näst intill fick döda oss utan att få något för det. Men men, idag var det bättre! Domarna höll ganska hög nivå (vissa grejer var iofs helt galna, men det var åt båda håll så det var ju lugnt) och vi lyckades fokusera på rätt saker. Det absolut bästa var att trots att vi låg under med 3 i halvlek och en bit in i andra, så orkade vi fortsätta kriga och gjorde dom ängsliga istället. Sen fick dom en utvisning vilket förstörde hela deras spel, och vi kunde göra 8-0 under en period och spelade hem matchen. Helt sjukt skönt, framförallt med tanke på att vi fortfarande inte spelade på topp, vi har ytterligare en växel att lägga i! Så nu kära motståndare, nu är vi på G, akta er.

Men däremot mår jag kasst. halsen kliar, febern stiger, hostan kommer och nästan rinner. Trots det spelade jag faktiskt ganska bra, inte så bra som jag kan vara med jag är nöjd ändå, med tanke på förutsättningarna. Jag har dock näst intill tappat rösten och låter som en kråka när jag pratar och skriker, vilket ledde till att både mitt lag, motståndarna och domarna skrattade åt mig. Men det tar jag.

Tanken var ju att jag skulle träffa Patrik ikväll, men jag orkar inte, jag känner bara för att sova (förlåt hjärtat!). Vi ska ses imorgon istället, jag längtar!