Then life goes on

Trodde aldrig jag skulle erkänna detta, men det är jävligt trist att inte jobba. Förstår inte folk som frivilligt går hemma hela dagarna, det är boring! Jag har ju ingenting att göra alls. Idag gick jag upp med A vid halv sju, sen åkte jag och handlade (stod och hängde på låset hos Coop vid åtta), hem, färgade håret, bakade brownies, städade, diskade och sånt. Och klockan är bara halv ett! Crap. Jaja, 16 ska jag vara hos naprapaten igen (och bli sjukskriven, igen) och sen ska jag ner till Sjöstaden och hänga på träningen. För träna får jag inte göra. Crap.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0