Ni tror ni förstår men det gör ni inte

Jag ler och låtsas som ingenting, men på insidan går jag sönder. Vad jag än gör blir det fel, jag orkar inte ens försöka längre eftersom jag vet att det inte blir som jag tänkt mig. Så jag kryper in i mitt skal och tittar inte fram förrän jag måste. Tårarna bränner konstant bakom ögonen men de får inte komma, inte nu, så jag trycker de tillbaka för att verka stark. Jag vet inte hur länge till jag orkar låtsas, orkar hålla fasaden uppe, jag väntar bara på att det stora sammanbrottet ska komma..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0